2017

Kinesiska jular

Det blev nio jular i Kina. Tre i Ningde, två i Gansu, två i Inre Mongoliet och två med sol och bad på den sydliga ön Hainan.

Efter vår första jul 2001 i Ningde (Fujian) skrev jag följande artikel:

Olympiadåret 2008 firade vi jul i Xifeng, östra Gansu, och då skrev jag följande krönika:

Fotona nedan till vänster: julfirande i kyrkan i Lanzhou 2007 och till höger: med studenter i Chifeng, Inre Mongoliet, 2011.

 

Judarna i Shanghai

Första gången vi kom till Shanghai var i augusti 2001. Under vår tid i Kina återvände vi till staden flera gånger. I maj 2012 besökte vi Jewish Refugee Museum som är inrymt i en synagoga uppförd på 1920-talet.

Då köpte jag boken Once upon a time in Shanghai som förblivit oläst fram till den senaste veckan, då jag p g a händelser i vårt land fick lust att läsa om utsatta judar.

1937-41 kom 25000 judiska flyktingar till Shanghai från Förintelsens Europa.

Chanukka in China

I går började den judiska ljusfesten Chanukka eller Hanukka att firas. När vi jobbade i staden Xifeng i östra Gansu i Kina 2009, fick vi vara med om att fira denna högtid. Då skrev Gunnel följande:

En läsvärd bok

om det speciella aderefolket (hararis) som har sitt ursprung i den gamla muromgärdade stadskärnan Jugol i Harrar.

Boken ger många kuturhistoriska inblickar och var särskilt värdefull att läsa i samband med vårt besök där i oktober.

 
 
                        

Kina - idag

"Mit die­ser Welt­kar­te stimmt et­was nicht. Sie hängt im Blau­en Saal des Au­ßen­mi­nis­te­ri­ums in Pe­king, ma­jes­tä­tisch groß über ei­nem Po­di­um mit zwei ro­ten Fah­nen. Eu­ro­pa liegt auf die­ser Kar­te, ziem­lich zer­quetscht, am lin­ken obe­ren Rand, dar­un­ter Afri­ka, das deut­lich bes­ser zu er­ken­nen ist. Ame­ri­ka, in west­li­chen At­lan­ten stets auf der lin­ken Sei­te, liegt rechts au­ßen, tief im Os­ten. Im Zen­trum der Kar­te: die Lee­re des Pa­zi­fiks. Gleich da­ne­ben aber, wie ein mäch­ti­ger Bauch aus der eu­ra­si­schen Land­mas­se ra­gend: Chi­na, das Reich der Mit­te. Ganz Asi­en schaut an­ders auf die Welt als der Wes­ten, der es jahr­hun­der­te­lang do­mi­nier­te. Das war schon frü­her so, es ist nur vie­len Eu­ro­pä­ern und Ame­ri­ka­nern nicht auf­ge­fal­len. Je rei­cher und je selbst­be­wuss­ter aber Asi­ens Groß­macht Chi­na wird, des­to be­deu­ten­der wird Pe­kings Blick auf den Glo­bus."

Dire Dawa

 Efter ett par innehållsrika dygn i Addis Abeba, flög vi i morse till Dire Dawa med ett mindre propellerplan!

I dag har vi strövat omkring i den varma och trevliga staden och fortsätter i morgon med buss till Harrar.

 

Sjuttio år i luften

Strax ska vi checka in on-line på flight ET 715 från Stockholm Arlanda till Bole Airport Addis Abeba med Ethiopian Airlines i morgon. Flygbolaget grundades 1946 och firade i fjol sjuttio år i luften.

När jag var 11 dagar gammal, den 21 mars 1947, flög min mor och jag med ett av deras allra första plan, en DC-3:a, från Addis Abeba till Dire Dawa i östra Etiopien. Harrar, som vi hoppas kunna besöka under vår etiopienresa och där mina föräldrar var stationerade 1946-48, ligger 42 km från Dire Dawa och har ännu idag ingen flygplats.

 

Varför?

 

Dagligen kan man läsa om stök och hot i svenska skolor och numera även till och med på bibliotek. Varför har det blivit så?

Tänker ofta tillbaka på våra studenter i Kina - som nästan alltid såg det som ett privilegium att få studera.

Etiopien nästa 

Om en vecka, den 15 oktober, flyger vi med Ethiopian Airlines till Addis Abeba - Deo volente. Under de två veckorna i Etiopien, hoppas vi framför allt på en resa till Harrar, staden där Gunnel är född. Senast vi tillsammans besökte staden i öster var 1975.

Kinas nationaldag

På dagen för tio år sedan skrev jag följande på denna hemsida:

Nationaldagsfirande

I samband med Kinas nationaldag den 1 oktober, inbjuder Gansus provinsregering varje år s k foreign experts till en stor festbankett i Lanzhou.

Liksom ifjol var vi med - igår kväll - och fick vid vårt bord god kontakt med några yngre japanska och koreanska lärare, som undervisar i sina respektive länders språk vid ett institut här i staden. 

Nu har vi som alla andra vid skolor och statliga institutioner en veckas oktoberlov. Det hade vi tänkt använda till att bl a ta tåget hundratalet mil västerut längs den gamla Sidenvägen till oasstaden Dunhuang, som också den ligger i Gansuprovinsen. Några av våra elever kommer därifrån.

Fokus Sydafrika

Igår gick vår årligen återkommande internationella kväll inom Hässleholms församling av stapeln.

Röntgenläkaren och maratonlöparen Håkan Jonsson från Halmstad berättade bl a om Philaniprojektet med s k mentorsmammor i slummen utanför Kapstaden i Sydafrika.

Tillbud och jakt

1954, då jag var sju år gammal, började jag i svenskskolan i Addis Abeba - en dagsresa från mitt föräldrahem.

Läs här

Senaste lästa

Hässleholm

Det var nykommet och stimulerande att idag för ett trettiotal mycket engagerade och vetgiriga åhörare få berätta om erfarenheter från Kina.

För första gången

 

 

1947 döpes jag av pastor Sigurd Stark i Harrar, Etiopien, konfirmerades 1962 av pastor Per Stjärne i Mekane Yesos kyrkan i Addis Abeba, gifte mig i Stora Råby kyrka utanför Lund 1972. Våra barn är döpta i kyrkorna i Markaryd, Vinslöv och Hässleholm.

Utsänd av Svenska kyrkans mission till Kina 2001-2012, numera med i internationella gruppen i Hässleholms församling.

Dock röstade jag idag för första gången i ett svenskt kyrkoval.

Gott Nytt 2010

Den etiopiska kalendern utgår från Jesu uppståndelse, och nyår infaller den 11 eller 12 september (vid skottår) i den gregorianska kalendern, varför innevarande år 2017 AD är 2009 – 2010.

Förutom att idag ett nytt år påbörjas i Etiopien, fyller min barndomskamrat, gode vän och svåger Tord Gunnarsson 70 – vilket i lördags högtidlighölls bland annat genom att vi undfägnades med läckerheter ur det äkta etiopiska köket, som numera lyckligtvis finns att tillgå även i Lund.

Att hålla till höger

I dagarna för 50 år sedan, söndagen den 3 september 1967 klockan 05:00 gick Sverige över till högertrafik.

Det var en stor men mycket välorganiserad apparat. Jag gjorde då min militärtjänst vid P2 utanför Hässleholm och vi värnpliktiga arbetade hela natten mellan lördagen och söndagen med att montera ner och sätta upp en mängd trafikskyltar i centrala Helsingborg.

Läs vidare

Relevant läsning

 

Asfa-Wossen Asserate är liksom undertecknad född i Addis Abeba. I början av 1960-talet var vi klasskamrater i tyska skolan i samma stad. Sedan den marxistiska revolutionen i Etiopien 1974 bor och arbetar han i Tyskland som konsult och författare. Hans senaste bok, som hittills endast föreligger på tyska (Propyläen-Verlag 2017), tar upp ett synnerligen aktuellt för att inte säga ödesdigert tema: Den nya folkvandringen från syd till nord.

Enligt författaren beror den pågående flyktingströmmen hittills i huvudsak på utvecklingen i Mellersta Östern. Men bakom denna orsak finns på sikt ett mycket farligare och mer djupgående hot: en folkvandring till Europa av hundratusentals afrikaner.

Utvecklingen i Afrika präglas å ena sidan av en gigantisk befolkningsökning som inom bara något decennium kommer att fördubbla populationen, samtidigt som antalet failed states, kännetecknade av korruption, misshushållning och repression, ständigt ökar.

Genom västs rigorösa handelshinder och kraftiga jordbrukssubventioner, förlorar Afrika ekonomiskt årligen dubbelt så mycket som kontinenten erhåller i utvecklingsstöd. Dessutom fortsätter väst att blunda för och i vissa fall hylla olika diktatorer.

Just de kreativa krafter som Afrikas länder absolut behöver för att främja en positiv framtida utveckling, lämnar i stora skaror sina hemländer, varvid läget försämras ytterligare.

Enligt Asfa-Wossen är det helt nödvändigt att Europa börjar behandla Afrika som jämbördig handelspartner och endast samarbetar med stater som seriöst från grunden bygger upp demokratiska strukturer samt investerar i landets unga. Endast så – genom att tillförsäkra även Afrikas befolkningar drägliga och människovärdiga levnadsvillkor – kan massflykten och den nya folkvandringen stoppas – och Europa därmed ”bevaras”.

Skagen

Under det gångna veckoslutet har Gunnel och jag tillsammans med "internationella gruppen" i Hässleholms församling varit på studiebesök i Skagen på norrra Jylland.

Vi besåg tre kyrkor: Svenska sjömanskyrkan, Skagens danska kyrka och den "nedsandade" St Laurentii kirke, vars spira från 1300-talet idag sticker upp ur de omgivande sanddynerna.

Vi hann också med att bl a besöka "Grenen", där Kattegatt och Skagerack möts samt det fina museet med alla de berömda målningarna.

Mitt kors

När jag häromdagen röjde lite i vårt källarförråd, stötte jag bland många bortlagda och glömda saker på det vackra alabasterkorset som jag fick i konfirmationsgåva 1962.

Det har av olika anledningar legat undanstoppat i 55 års tid – men det kom genast att få mig att tänka på korsets givare och tillverkare: Fride Hylander.

När facit föreligger

När jag nu tagit del av Bengt G Nilssons bok I tyst samförstånd (Ethno Press, 2017) som tar itu med Sveriges och SIDA:s biståndspolitik i Afrika från 60-talet och fram till Sovjetunionens kollaps, kommer jag att tänka på Mästarens ord i Matteus 7: Alla goda träd bär god frukt – men ett dåligt träd bär dålig frukt.

Intentionerna var måhända de allra bästa – konsekvenserna ovedersägligen förödande, när facit föreligger.

Årets vandring

med sönerna gick idag traditionsenligt av stapeln, denna gång mellan Jonsered (där äldste sonen bor) och Mölnlycke - i optimalt sommarväder.

Ex oriente lux

"De senaste tjugo åren har församlingen i Kina växt explosionsartat. Detta trots förföljelse från myndigheter. Många menar att världens största väckelse pågår i Kina. Dessa positiva rapporter kommer dock endast från de östra delarna av Kina.

Västra Kina, där de flesta av landets minoritetsbefolkningar bor, har ofta hamnat i skymundan inom missionsvärlden som gärna fokuserat på väckelsen i öst. Det finns nästan 550 folkgrupper i Kina och fler än 450 av dessa räknas till gruppen onådda folk, vilket innebär att de inte har tillgång till bibeln på sitt eget språk och att det finns väldigt få kristna.

Allt fler församlingar i östra Kina börjar nu satsa på att evangelisera bland folken i väst."

Bland annat detta står att läsa i senaste numret av tidskriften Ljus i Öster, som jag helhjärtat understödjer.

För den vetgirige

Lena Bengtsson, född Giselsson, har gett sig in på ett utmanande och imponerande skrivprojekt Spår i ökensand: att i en trilogi försöka skildra svensk missions historia i Eritrea och Etiopien från mitten av 1800-talet fram till våra dagar.

Med stort intresse har jag nu tagit del av första boken betitlad Vandringen mot höjden ...

Läs vidare

En vecka vid havet

Kanada & USA

I dag hade vi glädjen att återse våra f d kollegor Diane Person och Daniel Johnson som just nu befinner sig i Sverige. Hon är från Kanada, han från USA och numera tillbringar de sommarhalvåret i Victoria, British Columbia, och vinterhalvåret i Houston, Texas.

Vi lärde känna dem då vi arbetade i Inre Mongoliet och firade julen 2010 med dem i staden Baotou, där de då var placerade.

Tre gyllene grisar

Personer födda i grisens tecken är enligt kineserna särskilt lyckosamma och vi som hade turen att se dagens ljus Grisens år 1947 alldeles speciellt avundsvärda. Grisens år 2007 råkade tre engelsklärare som jobbade för Amity Foundation i Gansuprovinsen fylla 60, det vill säga befinnas vara ”gyllene grisar”. Ett sammanträffande som hette duga! Det firades med buller och bång den 7 juni 2007 i provinshuvudstaden Lanzhou. Vi började i vår lilla tvåa på campus och fortsatte sedan till en av stans xinjiangresturanger.

Med Gary Macdonald från Kanada i blått och David Clements från Sydafrika i grönt

Klargörande läsning

 

 

Idé- och lärdomshistorikern Johan Sundeen har i sitt arbete om 68-kyrkan (Bladh by Bladh, 2017) på ett mycket övertygande sätt klargjort saker som jag under hela mitt vuxna liv iakttagit, konstaterat, anat och undrat över.

 

Under och efter läsningen har jag förstått och insett varför jag trivs bättre med den klassiska kristendom, som man ännu finner bland gräsrötterna i många församlingar, än bland ledande och tongivande krafter i den kyrka jag döptes in i den 13 april 1947 och som jag som utsänd till Kina arbetade inom 2001-2012.

Brittisk visit

2010 - 2012 när vi jobbade i Inre Mongoliet lärde vi känna Alison Capey från England.

Hon har nu besökt oss några dagar och vi har friskat upp många dråpliga kinaminnen samt visat henne runt lite i vår del av Sverige: bl a Hovdala slott samt lite av Österlen (Kivik och Simrishamn).

Apropå "Mose" Anton

När jag idkade studier i Lund 1969-73, kom jag att tillhöra Kristna Föreningen Filippi. Denna förening har funnits i 100 år och i dagarna har utgetts en festskrift betitlad Med tacksam röst – Filippi under 100 år.

Föreningen har spelat en avgörande roll i mitt liv, något jag också skrivit en artikel om.

Under ett sekel hinner mycket ske och i skriften får jag reda på mycket som jag inte visste, inte tänkt på, hunnit glömma. Redan de allra första raderna i en av de inledande artiklarna, skriven av Sven-Ingvar Tuvesson, sätter igång minnen och associationer:

Läs vidare

Missionsdagen                                           

eller Heliga Trefaldighets dag den 11 juni var vi inbjudna att delta i vigningen av åtta nya präster i Gustavi Domkyrka i Göteborg. En av kandidaterna - Victor Hjort – (tvåa från vänster på bilden ovan) är yngste son till min yngste bror Lars (Lalle) som också är präst och som vigdes i samma kyrka 1980 av biskop Bertil Gärtner. Även den gången hade jag förmånen att vara med.

Annars har det för min del mest blivit prästvigningar i en annan del av den världsvida kyrkan, då jag jobbade för ELM-BV i Etiopien och Eritrea. Nedan från Biruk Wubishets vigning i Asella, Etiopien, den 17 maj 1998.

Posta-Nilla

Nilla Jönsdotter, kallad Posta-Nilla (1820-1916), arbetade på Hovdala slott, söder om Hässleholm, som postbud i nästan femtio år.

Hon vandrade två gånger i veckan med post till och från Kristianstad, där närmsta poststation fanns, en sträcka på närmre 40 kilometer i vardera riktningen. 1 mars 1861 öppnades en poststation i den nya orten Hässleholm, mindre än 10 kilometer från Hovdala. Posta-Nilla gick nu tre gånger i veckan dit i stället.

Hässleholms kommun har nu öppnat en ny vandringsled, I Posta-Nillas spår. Den går från Hässleholms centrum ner till Hovdala och tillbaka till centrum.

Den är ännu ej helt klar - men vi provvandrade större delen av den igår på Sveriges nationaldag.

Värnplikt

Den 5 juni 1967 - idag för precis 50 år sedan - påbörjade jag min värnpliktstjänstgöring vid Skånska Dragonregementet (P2) i Hässleholm, som enligt stenen nedan lades ner år 2000.

Grundutbildningen vid pansartrupperna avslutades efter 325 dagar den 26 april 1968, varefter jag deltog i en månadslång frivillig FN-utbildning i Strängnäs. Två repmånader på 70- och 80-talen har det också blivit.

Vi fick lära oss att försvara vår frihet, våra värderingar och vår nation mot yttre och inre fiender. Och något bättre socialt integrationsprojekt kan man knappast tänka sig.

Namn som svårligen glöms: fr v Wadenheim, Blomberg, Nilsson, Widén med undertecknad.

Alla borde läsa

Kjell Albin Abrahamsons sista bok (utgiven 2017) om  Lenin och kommunismen.

Addis Abeba 1989

"Ingen ideologi är som kommunismen fullproppad med lögner, felaktigheter, propaganda. Egentligen är det märkvärdigt att avslöjandet av 1900-talets största bländverk tagit så lång tid att slå rot hos vanligt folk. Märkvärdigt och underligt är att det finns människor som fortfarande attraheras av den blodiga ideologin och det gigantiska hyckleriet."  (sid 142)

Moskva 2004

Mer om Kjell Albin

På underliga vägar                                           

har denna bok som tillhört språkmannen, prästen och missionären Simon N:n Röstin (1898-1982) hamnat i min ägo.  Boken utkom redan 1926 och skildrar den berömde poeten Arthur Rimbauds (1854-91) äventyrliga och tragiska liv.

I tjugoårsåldern upphörde Rimbauds poetiska ambitioner och på 1880-talet begav han sig till östra Etiopien som handelsman och vapenhandlare. Han kom då också att hamna i staden Harrar.

Simon Röstin var Bibeltrogna Vänners missionär i Etiopien 1923-36. Han var en sällsynt språkbegåvning som översatt såväl prosa som vers från svenska till amharinja.

Etiopiens kejsarinna besöker paret Röstin i Addis Abeba (1930-tal)

Mer om Harrar

Mer om Röstins

I Gamlestaden

i Göteborg, i huset ovan närmast till höger, ligger den eminenta resturangen Al Habesha, där man kan njuta av äkta etiopisk mat.

Vi var där igår igen med våra båda söner, bosatta sedan ett antal år, den ene i Göteborg, den andre i Jonsered.

Förutom maten skapas en etiopisk atmosfär av diverse väggmålningar förställande sevärdheterna i Axum, Harrar och Gonder.

Teckningen Härlanda tjärn överst i mitten på denna sida, liksom målningen I Gamlestaden ovan är gjorda av yngste sonen, som själv bodde i höghuset bakom resturangen för några år sedan.

Nedan äldste sonen framför kejsar Fasils borg i Gonder i mitten av 90-talet.

Studentjubileum

I dagarna (den 17 maj) är det precis 50 år sedan jag tog studenten tillsammans med 27 klasskamrater vid Linnéskolan i Hässleholm.

Numera är vi utspridda över hela landet och tre är inte längre i livet. Men för att fira detta jubileum hade tio lyckats ta sig till Hässleholm i lördags, då vi i det vackraste majväder tillbringade en eftermiddag och helkväll med att dela skolminnen och livserfarenheter.

Läs mer

ELM-bloggen

Våren 2014 hade jag privilegiet att som volontär "gästspela"  ett par månader vid Neema Lutheran College (Teachers' Training) i Matongo, västra Kenya.

Hade då också möjlighet att blogga om mina intryck på ELM:s hemsida.

Dessa Inlägg är idag svåra att hitta och fotona borttagna, men allt finns nu här.

 

Haile Selassie

Hans livsöde liksom Etiopiens historia är fascinerande.

Sedan jag såg dagens ljus på Haile Selassie-sjukhuset i Addis Abeba och fram till dags dato har jag varit en beundrare av His Imperial Majesty.

Det gläder mig sålunda att även ELM:s tidning Till Liv tagit in en artikel om denna fängslande personlighet i sitt senaste nummer – skriven av missionsledaren Erik J Andersson.

Den berör tronföljaren Ras Tafaris (senare krönt till kejsare med namnet Haile Selassie) besök i vårt land 1924. Som kejsare gjorde han sedan ytterligare ett besök i Sverige 30 år senare – 1954.

Norrut

Strax tar vi Snälltåget till Stockholm och fortsätter sedan till Knivsta, där vi ska tillbringa resten av veckan hos vår dotter och hennes familj.

Hovdala & Finjasjön

Igår - Valborgsmäss - tog vi en cykeltur till Hovdala slott söder om Hässleholm.

Idag blev det en runda till fots med start hemifrån och sen runt Finjasjön - totalt ca 22 km. 

                         
                                                 

Varifrån & varthän?

Etiopienhjälpens informativa rundbrev brukar nå mig regelbundet. Läser dem med intresse och inlevelse - kanske eftersom jag känner till en hel del platser där arbetet bedrivs och gläder mig åt att det hela tiden utvidgas till nya trakter.

Nu fick jag även reda på att Arsi Outreach Church´s grundare och ledare, Ato Milkias Petros, kommit ut med boken Varifrån - varthän, som skildrar denna kyrkas upprinnelse och utveckling.

Läs mer här

Denna vecka

tillbringas delvis tillsammans med de två yngsta barnbarnen:

Göteborg & Jonsered

Under den gångna helgen har vi hälsat på hos våra båda söner, den ene boendes i Göteborg, den andre i Jonsered.

Underbart promenadväder och i vanlig ordning beställde vi vår favoritmat från den eminenta etiopiska resturangen Al Habesha i Gamlestan.

Läsvärt om Kina

 

Inför vår resa till Kina i april har jag något förberett mig genom att läsa Den kinesiska drömmen – utmaningar för Kina och världen, en gedigen och insiktsfull bok på 700 sidor som utkom 2015.

Den kunnige och insatte författaren, Börje Ljunggren, var ambassadör i Beijing 2002-2006. Honom fick vi dock aldrig tillfälle att träffa.

Första gången vi besökte Sveriges ambassad hette ambassadören Kjell Anneling. Det var i samband med att en delegation från Svenska kyrkan i november 2001 besökte Kina.

Andra gången var i april 2009, då vi bevistade en föreläsning om kulturrevolutionen av professor Michael Schoenhals (ovan t v). Då var Mikael Lindström (ovan t h) ambassadör.

Kristianstadsbladet

I dagens tidning finns en artikel som journalisten Åsa Carlsson skrivit efter att ha intervjuat undertecknad häromdagen.

Det går inte att länka till denna artikel eftersom den ligger bakom en "vägg", men då jag fått den via mail, kan man läsa den här.

Från mörker till ljus

I går fick vi ta del av Annahita Parsans gripande livsöde i Hässleholms församlingshus efter en mycket uppmuntrande gudstjänst i kyrkan.

Hon kommer ursprungligen från Iran.

Mars 2017

Denna vecka umgås vi med de två yngsta barnbarnen i Knivsta.

Första kontakten

Första kontakten med Asien för vår del var inte Kina. I dagarna för precis 20 år sedan gjorde vi en rundresa i Indien som gav mersmak: Goa – Dehli – Agra – Jaipur.

Några fler resor till Indien har det inte blivit, men intrycken från detta tvåveckorsbesök öppnade troligtvis mentalt vägen till våra år i Kina.

 

Vetenskap & tro

Har precis läst Den okände Jesus – Berättelsen om en profet som misslyckades av Cecilia Wassén och Tobias Hägerland (Langenskiöld, 2016). Förutom att Tobias råkar vara vår son, är det uppenbart att en bok på detta tema intresserar mig i högsta grad.

Som väntat har boken lett till en debatt angående den urgamla frågan om förhållandet mellan vetenskap och tro.

Genom denna bok har jag fått reda på mycket mer än jag visste tidigare om människan Jesus. Jag har kunnat förstå vissa historiska händelser bättre och sätta mig in i den tidens kulturella sammanhang.

Från inomvärldslig synpunkt verkar många teorier och påståenden som framförs rimliga: till exempel att Jesus totalt misslyckades.

Men vi vet alla att ”projektet” inte stannade där. Den eller det – Gud – som skapade naturlagarna och människohjärnan är och förblir större än sin skapelse. Varför skulle inte Skaparen kunna uppväcka Jesus från döden? Oräkneliga unikt skapade individer från olika delar av världen har under 2000 års tid räknat med detta. De trodde på Jesus Kristus.

Aldrig någonsin tidigare har vi varit så många på vår jord som tror på att Kristus uppstod och lever. Detta handlar primärt om ”tro” – en kraft som inte tvingas eller debatteras fram, utan föds och växer som livet självt. (Si le grain ne meurt…)

Min erfarenhet är att den yttersta verkligheten (= Sanningen) innefattar både vetenskap och tro och spänningen dem emellan.

Läs vidare

Grävande journalist

I går kväll lyssnade vi till ett fängslande föredrag här i Hässleholm av den välkände journalisten och författaren Göran Skytte.

Ser nu fram emot att läsa hans Förklaringsboken - svåra ställen i Bibeln som vi passade på att införskaffa.

Senast vi träffade Skytte var sommaren 2007 vid ett stort möte i Skövde (fotot nedan) då vi köpte hans och Bo Branders bok Ett år med Jesus - som vi hade stor glädje av i Kina. 

God save the Queen

Storbritanniens monark, Elizabeth II, blev regerande drottning den 6 februari 1952, alltså idag för precis 65 år sedan. Kröningen ägde sedan rum i Westminster Abbey den 2 juni 1953. Hon gifte sig med Philip Mountbatten den 20 november 1947.

Drottning Elizabeth II är sedan den 9 september 2015 den brittiska monark som har regerat längst tid. Det tidigare rekordet innehade drottning Victoria.

A remarkable achievement!

Hon och prins Philip, passerade i öppen bil (tempora mutantur!) grindarna till den missionsstation i Addis Abeba där vi då bodde, i samband med sitt statsbesök i Etiopien i februari 1965 - och då jag lyckades ta nedanstående foto.

Barndomen återvänder aldrig

1969-70 studerade jag engelska vid Lunds universitet. Den så kallade trebetygskursen (som löpte över tre terminer) avslutades med att man skulle skriva en längre uppsats på engelska om något som berörde engelska språket eller litteraturen. Jag valde ämnet English Loan Words in the Amharic Language.

Det var inte helt lätt att hitta lämpliga fackböcker som behandlade just detta ämne. Det var före Googles tid. Men en mycket hjälpsam person i Addis Abeba, Professor Richard Pankhurst (son till den kända sufragetten Sylvia Pankhurst), som jag tillskrivit, var vänlig att tipsa mig om det enda som fanns att tillgå - en liten bok på ca 50 sidor: Yeand qwanqwa edget, weyem Amarinya ende tesfaffa (Ett språks tillväxt, eller hur amhariskan spridit sig) skriven av Beimnet Gebre-Amlak.

Akademiskt hade jag stor nytta av den lilla boken, men det råkade vara så att jag faktiskt träffat författaren upprepade gånger i Addis Abeba under senare delen av femtiotalet.

Läs vidare

Drömmen om Eritrea

Under 1990-talet, senast 2001, hade jag tillfälle att å tjänstens vägnar fem gånger besöka det vackra lilla landet vid Röda havet. Då och då blir jag av olika anledningar påmind om dessa spännande och konstruktiva visiter och nu senast via en mycket läsvärd artikel om firandet av ett 150-årsjubileum i tidningen Till Livs januarinummer.

2010, då jag fortfarande jobbade i Kina, skrev jag en artikel om mina eritreanska erfarenheter: Gripen av missionshistoria. Där daterade jag mitt första möte med landet till mars 1959. Visserligen har jag mina första minnen av Eritrea från detta besök, då jag firade min 12-årsdag i Asmara.

När jag nu haft tillgång till kompletterande dokumentation, kan konstateras att familjen Martin Hjort mellanlandade i Asmara på väg till Sverige från Addis Abeba i augusti 1951 och även på tillbakaresan i november 1952.

Familje- flyg- och afrikahistoria

Sedan 2013 har jag haft förmånen att vistas kortare eller längre tid såväl i Etiopien som i Kenya. En dröm återstår: att en dag kunna återse Eritrea och träffa en del vänner där - bland dem Evangeliska kyrkans president Simon Gebre-Kristos (på mc:n ovan, februari 2001).

Obama Tent

I dag gör Barack Obama sin sista dag som Förenta Staternas 44:e president.

Vi vakade in det nya året just i det tält där paret Obama bodde då de 2006 gjorde ett kortare besök i Kenya.

Detta "tält" ligger mycket vackert precis intill floden Talek och på andra sidan breder det väldiga Masai Mara ut sig. På nätterna kunde vi höra ljuden av bl a elefanter, hyenor och flodhästar.

Obama är en ovanligt sympatisk person, men hur duglig han varit som president kan säkert diskuteras. Minns att jag tyckte att det var märkligt att han erhöll Nobels fredspris i princip innan han tillträtt.

Årets första bok

blev för min (P-M:s) del:

Välgörande läsning av en erfaren, kompetent och sanningssökande journalist som tyvärr avled i september 2016. Nu ser jag fram emot att ta del av  hans sista bok Stor var Lenin. En massmördare och hans statskupp som utkommer inom kort.

 

God fortsättning på 2017

2016 slutade väl och 2017 började bra med nyårsfirande i Masai Mara. Vår resa till Kenya blev lyckad och alla var nöjda och glada efteråt, även om vädret var bitande kallt när vi kom tillbaka till Landvetter sent den 4 januari.

2017 blir ett jubileumsår.

Det år nämligen tio år sedan vår hemsida startades. Ovan de två första notiserna i det s k Vardagsfönstret. Nedan foton från resan till Qinghai.

Det år tjugo år sedan ELM-BV:s tidning Till Liv lanserades.

I senaste numret (ovan) finns en historik om tillblivelsen. Nämnas kan att Per-Martin blev tillfrågad om att bli tidningens förste redaktör. Efter en månads betänketid, avböjde han med motiveringen att han hellre såg som sin uppgift att skriva artiklar. Under årens lopp har det blivit fler än 30 bidrag, framförallt från Etiopien, Eritrea, Kenya och Kina.

Noteras kan att både Gunnel och Per-Martin medverkade i det första numret.

Det är femtio år sedan Per-Martin tog studenten tillsammans med ett trettiotal klasskamrater och han ser nu fram emot en träff i maj-juni som håller på att planeras.

Dessutom år det sjuttio år sedan P-M föddes och så hoppas vi kunna besöka Kina tillsammans någon gång  under 2017 - det är nu faktiskt fem år sedan sist.